Idag ringde jag min familj. Det känns sjukt jobbigt, jag saknar de otroligt mycket och det gör ont att inte veta när jag får träffa de igen. Det känns som att det kommer att gå några år. Jag är rädd att farmor inte kommer finnas kvar.
Det var inte lätt att prata med henne och jag var ganska kort för jag kände hur ledsen jag var och ville inte att hon skulle höra det. Jag hoppas bara att hon inte trodde annat. Jag saknar henne så himla mycket.
Ibland suger det riktigt jävla mycket att de är så långt bort.

Ska ta och laga lite mat nu och försöka att inte gå och köpa cigg. Jag har nämligen upptäckt att det är när jag är ledsen blir suget sjukt starkt. Men fan heller att jag ska ge upp nu!