Sitter och funderar.. Vrider och vänder på det hela och kan fortfarande inte riktigt förstå. Hur dum får man vara?
Det var längesen jag hade den här sortens ångest. Den äter upp mig inifrån. Längtar till Mickis kommer hem, orkar inte vara själv.
Jag önskar att jag hade något att skylla på, förutom mig själv, men nej.
Jag trodde inte att jag kunde överraska mig själv längre men SURPRISE!! Helvete! Att man ens orkar vara så jävla korkad. Hur trasig är jag som människa egentligen? Mycket, verkar det som. Jag trodde fan att jag var smartare än så, men NOT! Varför kan jag inte följa mina egna råd?
Det är bara att svälja nu, jag satte mig själv i denna fina situation.
Hoppas att jag får mina pengar den här veckan så jag kan åka till Sandviken. Det ska bli skönt att komma bort några dagar. Längtar till skolan börjar, längtar till jobb imorgon.
Har inte jag lärt mig något utav det här, då finns det inget hopp för mig längre.


I'm done with you..