Knarka, knarka.
När allt är rätt, gör jag fel. Mest för att jag vill göra rätt på mitt sätt och mitt sätt har inget med det riktiga rätt att göra.
Ångesten kommer när jag har gjort det rätta fel. När jag ångrar mig och vill ha det på samma sätt som det var från början. Problemet ligger oftast i att jag vet precis vart jag ska snitta så det aldrig läker utan ärr som påminner om min illvilja.
Det är en lustig process men den är omedveten och felfri. Kontrollbehovet vinner alltid.
Jag hoppar alltid i fel sjö.
Kommentarer
Trackback
