Jag satt och läste horoskop och massa sånt för en stund sen. Shit vad vilsen man är när man låter ett par stjärnor och nån gubbe berätta för en vem man är och vilka förutsättningar man har. Skämt åsido, horoskop har varit en stor del av mig sen jag var barn. Mamma var inne på tarot, meningen med livet, spåtanter och allt som hör till.

Idag kan jag förstå att hon letade efter hopp och svar då livet var svårt och hon körde fast. Jag fick aldrig tiden att lära känna henne. Synd, jag tror att vi hade fått en fin relation. Många säger att jag är väldigt lik henne.

Jag minns hur mycket jag älskade mina sagoböcker och mina tecknade fantasyfigurer. Grekisk mytologi och religion var jag också väldigt intresserad av. Det är jag än idag. Kanske jag också letar efter hopp och ett sätt att laga krossade drömmar.