Det var en gång en flicka som blev våldtagen av verkligheten.
Du lovade.
Jag har en miljon saker jag vill säga, eller ja, vråla ut. Ingenting hörs. Du krossade mitt hjärta.
En smärta som tvingar mig att leva i nuet för nästa dag känns för svår att överleva. Framtiden är svart och tom och jag kan inte låta bli att känna att det är en aning skönt. Likgiltighet är underskattad.
Jag trodde på oss, allt var självklart. Du gav upp mig. Det är nog ingen idé att hitta en syndabock. Det funkade bara inte längre. Vi slog i betongväggar alltför ofta och våra demoner kom inte överens.
Jag önskar dig all lycka och jag hoppas att jag aldrig får se dig igen.
En sanning som aldrig kommer fram.
Det var en gång en liten tjej som bar hela världen i handflatan. En dag så blev allting en avgrund och hon vaknade i en verklighet där allt var upp och ner.
Hon reste sig och allt snurrade till. Än idag har hon inte riktigt vaknat.
