Jag har problem. Matproblem. Nyss åt jag en stor portion med laxröra med spenat och grönsaker och sallad till det och strax efter en kesella med funlight. Jag har ett sånt jävla sug idag! Oklart om det är röksug eller sockersug (åt kållisar i helgen). Guuuud så tråkigt jag har och kan inte komma på något kul att göra. En promenad kanske. Sitta på sängen och blogga blir man inte smal av.
Just det, jag gillar MiROi. Imorgon börjar plugget. Biologin iaf.
Vi hörs sen! Nu ska jag dö lite i matkoma innan jag tar mig ut.
Jag skulle vilja skriva om så himla mycket men det känns som om jag inte har ord till det. Förstår ni vad jag menar? Det är en stor röra som jag inte få ordning på, ordmässigt iaf.
Det enda som har under kontroll är utbildning, plugg och framtiden. Relationer och män suger jag på just nu. Det är komplicerat och jag verkar ha stängt av. Jag känner inte igen mig själv och mina reaktioner. Ingen hysteri eller onödigt ältande. Who am I?
Det finns någon jag gillar men.. Alltid ett men. Jag står på min vakt. Det är allvar nu, det är ingen otillgänglig. Inte som alla andra. Han har ingen tjej, kommer inte att flytta utomlands eller är 15 år i huvudet och bara bryr sig om att vara gangsta. Han är inte heller felfri, det finns mycket trasigt hos honom men chansen att det blir något är verklig och då stänger jag av.
Det är nog första gången jag hamnar i en sån situation och jag stänger av!? Man slutar aldrig förvånas över sig själv. Det bästa med den här röran är att jag inte anstränger mig till att bli någon annan Ana som är bättre. Så fort tanken slår mig, tex: Jag kanske borde höra av mig mindre, dra färre dåliga skämt, bla bla, slår jag bort den. Jag är jag och det kan inte någon ta ifrån mig.
Det ska bli spännade att se utvecklingen av vad det nu det här kan vara.
God morgon! Jag sitter på Miroi och skriver personligt brev till CVL där jag ska söka utbildningen. Jag fixade fram betygen idag också så jag känner mig effektiv och slipper dåligt samvete för att jag försov mig lite imorse. Min bok har inte dykt upp än. Förhoppningsvis kommer den andra idag så jag kommer igång. Jag ska läsa två kurser och det är historia boken som är fast med Fetto. Jag vet inte vad dagen erbjuder sen, jag funderar på att ta mig ut på en springtur. Mitt psyke behöver den. Hörs sen! Jag försöker skärpa mig och leverera fler än ett inlägg om dagen.
Jag suger på att blogga just nu. Ingen lust till sånt har jag.
Igår åkte tjejerna och det känns lika tungt varje gång, men som tur är ses vi igen på fredag. Söndagen avslutades på puben med bra människor och huvudvärk.
Idag började med huvudvärk, fortsatte med promenad med Anna, mat med Anna, Monica och Kalle och långpromenad med Malin.
Nu står magknip på menyn. Det får man när man trycker i sig kolhydrater. Värt? Det kanske jag tycker när smärtan är över.
Imorgon hoppas jag på plugg. Fetto har kidnappat mina böcker och vägrar släpa sitt feta arsle till MiROi och lämna tillbaka dem. Det är nog viktigare att sitta hemma och trycka mat, läsk och godis och bli ännu fetare.
Jag vill bara springa, bli smal och plugga. Resten hinner jag inte med. Så det är så.
Det blir många mil att springa. Lätt värt för den här kroppen.
Damp på puben i väntan på mat. Det var längesen jag var så otrevlig vid hunger. Jag vill bara ha min mat! Inget mer. Hoppas att ni andra därute är gladare och trevligare.
Jag är dålig på att blogga, jag vet. Igår kom mina loves, som ni redan har koll på. Vi firade Monica och det var en mycket rolig kväll med frågesport (mitt lag vann inte), musik och skratt. Mickis och Monica gick vidare till Kharma och jag, Kalle, Lisa och Natte till puben. Kharma känns inte som mitt ställe längre, jag har utvecklat någon slags avsmak för den. Sist jag var där blev jag allergisk av all rök också.
På puben träffade vi trevligt folk, som alltid. Eightball fick ett snabbt besök också, jag skulle ta Lisa på sightseeing.
Kvällen slutade med en diskussion i en trapp. Nothing more about that.
Idag tränade jag, Lis och Kalle. Så jävla skönt! Jag klarade 25 minuter på crosstrainern och 10 på löpbandet. Det trodde jag inte om mig.
Efter träning blev det mat och tjafs för att jag är ju som jag är. Inte alla hästar i stallet, kan man säga. Monica och Marcus joinade oss och vi gick till Lobbys uteservering och drack Cola och kaffe. En super dag! Tänk om alla dagar kunde vara så.
Nu ska vi till Kött på fest och se vad kvällen har att erbjuda. Spännande!
Jag ska försöka bli bättre på att uppdatera er. Jag har lite av en writer's block. Sånt är livet då och då.
Nu var det längesen man bloggade. Jag har inte varit hemma och jag har inte tänkt på att blogga från mobilen, ellerr jo men något kom alltid emellan och jag hann aldrig skicka iväg mmset.
Vad har hänt? I onsdags var jag på puben och höll mig nykter hela kvällen, hann med efterfest också och sov kvar där. Igår vaknade jag tacksam för att inte var bakis. Jag och Malin åkte till Valbo, åt och shoppade lite smått. Kvällen spenderades på puben (nyktert) och sen gick jag och Kött hem till honom, tittade på Game of Thrones (awesome!!) och sov där.
Idag kom jag hem och bara låg omkring i soffan. Monica var här en sväng och nu väntar jag på att Kalle ska komma med mat. Tjejerna är på väg och den här kvällen kommer att bli fantastisk! Det var längesen alla vi var samlade och vi ska ut och dansa. Bättre än så bli det inte.
Man tycker att det hade kunnat blivit ett lång inlägg men icke. Jag har inte så mycket lust att skriva heller, kanske därför.
Vi hörs sen eller imorgon!
Ha en trevlig och rolig helg vad än ni ska nu göra!
Lider av nykterhet. Det är jobbigt att stå på sig. Inga cigg, ingen alkohol. Åt några klyftpotatis dock och nu har jag ångest. Jag ska komma över allt skit för den här onsdagen ska bli riktigt jävla bra. Ryck upp dig bitch!
Promenad hem på min finaste väg. En författarväg känns den som. Från en annan tid som bara ett annat jag minns. Ikväll blir det häng på puben. Mickan hänger med Riche. En liten skillnad men lika mycket kärlek. Ha en bra onsdag!
Jag älskar rosa! Nyss hängde jag upp underkläder och blev så glad av mina rosa trosor. Rosa är bra och glad färg, tycker ni inte?
Man kan nog säga att jag tycker om färger som sticker ut. Jag har problem med människor som går klädda i svart och grått på sommaren. Det känns deppigt och fult. Då ska man ha blommigt och massor av färger, tycker jag iaf.
Snart ska jag äta och sen försöka hitta något att ha på mig till promenaden med Anna. Jag tvättar och alla promenad kläder ligger på tork. Äh! Något hittar jag säkert.
Nu blir det mat för annars äter jag upp Kalle och då blir många ledsna.
Ni får en bild på Mickis i superfin sommaroutfit. Jag orkar inte leta på mig själv.
Idag har jag haft den värsta mensvärken på år! Fy fan vad ont det gjorde, så ont att jag inte kunde andas ordentligt och blev spyfärdig. Det brukar inte hända så ofta att jag har så ont för att jag hinner ta piller i tid, men inte idag. Hemskt var det. Jag såg ut som sju svåra år när jag hade som ondast och gick runt i lägenheten. Nu är det så pass lindrigt att jag kan ligga ner. Det går inte alls när det är som värst, då måste jag gå runt, runt.
Jag känner inte så många i min närhet som får så ont. Dem jag vet har det besvärligt, brukar tycka att det är skönt med värme. Jag får ännu ondare då.
Nog om mitt personliga helvete.
Idag var jag på MiROi och skulle plugga men killen som har en av böckerna var sjuk. Kursena börjar nästa vecka, officiellt alltså. Man kan registrera sig men de börjar alltid på måndagar och då hoppas jag att han blir frisk. Imorgon får jag vara ledig om jag vill för att jag har tydliga mål och behöver inte göra några tester eller söka andra studier. Det känns bra att höra. Jag får se hur jag gör.
Tvättis senare idag men jag funderar på att byta till imorgon, jag ska ta en prommis med Anna sen och en nykter runda på puben med Malin ikväll, jag får fundera hur jag gör med det också.
På fredag blir det kalas med dem bästa! Jag vet att jag tjatar men jag längtar fruktansvärt. My hearts!
Idag vaknade jag 8:23 och jag börjar nio. Jag är på väg dit nu och kommer att hinna. Skönt! Jag hann även duscha, äta (tack LCHF bröd) och nu hinner jag blogga också. Effektivt va? Vi hörs sen!
Det blev inte Wonderland utan häng med Alexandra. Vi gick till Donken och jag drack äcklig latte, hade glömt att latte inte smakar något på det stället. Efter det mötte vi Monica och gick hem och satte oss på uteplatsen och snackade skit.
Det var en bra dag/kväll och nu är rastlös och skulle vilja hitta på något men alla verkar ha annat för sig. Man kanske ska äta lite kesella och glo. Det blev ingen matlagning idag för jag orkar inte diska, man kanske ska sätta Kalle på det.
Malin skickade nyss sms och föreslog promenad. Då var kvällen räddad! Wohooo!
På fredag kommer mina små hjärtan!! Gissa om jag är lycklig. Det kommer att bli en bra helg och födelsedagsfirande. Det var längesen alla var samlade.
Imorgon börjar plugget. Håll tummarna för att motivationen ska stanna på topp!
Så var det tisdag. Imorgon får jag mina böcker, jag har nämligen börjat plugga. Historia B och Biologi A blev det. Jag tror att det kommer att gå smidigt. MiROi verkar vara ett bra ställe med bra personal. Idag hänger jag hos Kött. Vi var på prommis igår och sen en sväng på åttan (nyktert för mig). Det var trevligt förutom alla skrikande jävla hockey pretty boys som behövde hävda sig. Den typen av människor har jag stora problem med. Usch! Jag vet att det låter dömande, men så har det alltid varit.. jag dömer facken och de dömer mig. Ömsesidig ''kärlek''!
Idag vet jag inte vad som händer. Jag funderar på att följa med till Wonderland och träffa lite folk. Det var sjukt länge sen jag var där. Vi hörs lite senare ifall det händer något roligt i min vardag, annars får ni nöja er med ordbajseri.
En historia om en spilttrad själ, om en ständig maktkamp. Om förgörelse och lycka. Om dualitet. Om motsatster.
Fredag morgon. En solig, vacker, varm och farlig fredag morgon. Hon vaknar med en upprymd känsla i bröstet men förstår inte varningssignalerna bakom den. The big red flag, den missar hon. Datorn sätts på, likaså kaffebryggaren. Vilken Spotify lista blir det? Den med festmusiken såklart. Det är bara en sån fredag.
Kaffet är klart, frukosten uppäten och nu dansar hon i underkläder och förvånas över sina egna rörelser till låten. Konstigt, då hon alltid har varit duktig på att dansa, men idag är det lättare än på länge. ''Don't touch me please, I can't stand the way you tease..'' och hon fortsätter svänga på höfterna till hans röst. Längtan växer, längtan efter en helkväll. Sprit, cigg, tjack och en snygg jävla man med problem i blicken. Så lustigt att hon inte märkte rollbytet, det hände så fort. The other side was on.
Ni förstår, hon planerade inget av det ovan. Hon bara skulle göra det för att det var en sån fredag. Lyckligt ovetandes med redan tagna beslut. Psykotiskt, eller hur?
Kvällen kom, sminket åkte på, Jack flaskan öppnades och ciggen tändes. Åh den känslan! Lukten av kväll, sprit, cigg och hennes Amor Amor. Återigen spelas det musik och stämningen är på topp.
Innan hon går ut tar hon en sista titt i spegeln. Fan vad snygg hon är!! Sminket var felfritt, håret snyggare än någonsin och blicken mörk och olycksbådande, det sista la hon inte märke till. Det gjorde hon aldrig.
Hon gick ut och mötte vänner. Alla dem slängde komplimanger åt höger och vänster och taggade med henne. Hon var älskad, den mörka blicken faller alla för. Man kan inte sluta glädjas åt något lockande.
Kvällen fortsätter. Shots, drinkar, öl, cigg.. en hand på rumpan. En kram som är lite hård, pussar på kinden. Folk som luktar och tar på henne. Nästan som ett maniskt spel.
Hon blir för full och då dyker han upp. En föreställning som inte ligger en sekund efter. Han är snygg och ler menande. Inuti henne börjar någon skratta hånfullt. The grand finale är nära.
Dem går på efterfest och det vita pulvret ligger slampigt på bordet. Hon känner suget väckas, det drar i henne. Hundralappar rullas, men hon hämtar en sked. Ingen kan förstå hur fan man kan gilla smaken av tjack, men hon har alltid gjort det. Det smakar äppelkärnor, såna åt hon som barn. Vilken sjuk parallel på en sjuk kväll.
Hon sväljer och sköljer ner resten med öl. Han lägger en hand på hennes lår. Den känslan, den hunger i hans blick. Hon älskar det!
En kvart senare kommer det. Ruset. Hon reser sig och går fram till datorn. Tainted love börjar spelas och hon börjar dansa. Han tittar på henne. Hon grenslar honom och han försöker ta på henne, han får inte. Katt och råtta-leken har börjat. Blodet dunkar i henne och han blir och mer frustrerad. Hon skrattar och han dunkar henne mot väggen och håller fast hennes handleder. I hans ögon passerar en kåt ilska. Hon vet att hon har vunnit.
Natten lyder mot sitt slut. Han knullar henne, tjacket knullar henne, spriten knullar henne och någonstans hörs det: ''Welcome to Wonderland, baby. It's a one night show!''
På morgonen kommer lägenheten se smutsig ut, han trött och sliten och hon kommer att känna sig bakis, äcklig och ångerfull. Rollerna bytts ännu en gång och den mörka blicken släcks och låter någon annan att ta hand om röran.
Lunchdags! Nu är jag hemma och har fått i mig mat. Jag åt laxröra med spenat och fraiche och thaigrönsaker. Very tasty! Ska tillbaka till MiROi till 13:00. Idag har vi fått en del gjort, valt kurser, kollat tider, ringt Comvux.. mitt huvud är fullt men nöjd är jag. Det gäller att jag släpper det för dagen och fortsätter imorgon, annars kommer jag bli stressad. Annars har jag inte så mycket att berätta, allt känns bra och vägen har börjat! Wish me luck!
Idag är det MiROi som gäller (det stavas så). Jag ska börja 09:00 och vara där till 15:00. Tyvärr har jag vaknat på fel sida idag men det inget mer med det. Det kommer att släppa fort, hoppas jag. Jag hoppas att mina skavsår läker snart för att jag behöver gå ut och springa. En lägenhet behöver jag också. Big time! Jag känner mig som ett djur i ett bur.
Inatt låg och jag tänkte på en text jag vill skriva lite senare. Jag och Mickis pratade igår om att sätta självdestruktivitet på papper istället för att skapa destruktiva händelser. Det är dags att växa upp, kan man säga. Att skriva ger mycket för mig och det är alltid nyttigt att gå tillbaka och titta på vägen.
I år satsar jag på mig. Min framtid, min kropp och min själ.
Idag har jag inte bloggat.. dåligt av mig! Jag ska skriva lite om mina äventyr.
Igår blev det fest hos Joel. Planen var att vara nykter men det gick inte så bra. Jag shottade Captain Morgan och hamnade i Norrsätra. Det var sisådär ett och halvt år sen sist. Det kändes som ett annat liv och både han och jag har förändras. Åren har gått och saker har hänt, men jag kommer alltid att minnas en julfest och ett sovrumsgolv. Året var 2007 och jag var smal och blond. Livet är bra märkligt ibland.
Idag kom jag hem, duschade, lagade mat och gick en promenad med Johan och världens bästa gris. Sen blev det puben med Johan, Niklas och lite annat folk. Trevligt!
Nu sitter jag och pratar med Mickis. På fredag kommer mina loves!
Jag har just sett säsongsavslutningen av Supernatural. Så jävla bra serie. I love it! Det är inte helt fel att bröderna är så jävla snygga också.
Ikväll är tom på planer, jag skulle behöva komma ut lite, har sutit inne hela dagen men det behövdes. Nu funderar jag på en promenad med lite musik i öronen. Ändrade planer! Fick just ett sms och jag ska träffa Alexandra, vi vet inte vad vi ska göra men det blir nog bra.
Vad ska man ha på sig? Orkar jag tvätta håret? Vilka problem! Och vet ni? När jag rensade uteplatsen idag, hittade jag ett par glasögon, vanliga alltså. Vem fan tappar bort glasögon?
Nej hörni, nu blir det en snabb dusch och förhoppningsvis en spännande kväll.
Hörs på mobilen!
Det är som att ni inte finns. Jag är inte ledsen, jag saknar inte.. Det är bara BEFRIANDE!
Only girl in the world and I don't need you to tell me.
Uteplatsen är relativt rensad. Det är synd att jag inte tog en "före" bild, men dem flesta som läser min blogg vet hur den såg ut. Hemskt!! Fan vad pysslig jag var idag. I like it! Man får en må bra-känsla av sånt. Jag längtar till egen lägenhet och jobb. Även om det är i Sandviken. Jag tror att vi har hittat varandra. Ett tag åtminstone.
Idag är jag själv! Skööööönt! Jag vaknade rätt sent men jag hann med städning, nu luktar det gott och ser det bra ut i den lilla lägenheten. Vädret är nice och jag funderar på att ta en promenad fast inte någon powerwalk, jag har feta skavsår.
Det blir ett rätt så tråkigt inlägg då jag inte har så mycket att skriva om. Jag är lite halvirriterad men det kommer att försvinna snart. Man blir det när man plockar och städar efter andra.
Nu ska jag få i mig lite mat och fundera på nästa steg.
Kvällen har varit mysig med tjejer, vin och spel. Mera sånt! Var en sväng förbi puben och träffade lite folk. Ganska tomt men inte så konstigt med tanke på att det är helgen innan löning.
Nu sitter jag hemma och äter ägg och bacon och känner mig mera trött än påverkad. Inte helt fel.
Imorgon är jag helt själv. Städning står på schemat och en och en annan film.
Jag lagar mat. Det är något slags tvång som drar i mig och skriker i mitt öra: LAGA MAT!! ÄT!! Nu håller på att och steker egengjorda köttfärsbiffar. Man hackar lite lök, lite bacon, kryddar med lite allt möjligt och blandar in det i färsen. Ett ägg ska man också ha i. Skitgott! Jag gjorde en vitkålssallad med massor av olja, vinäger och peppar som jag ska ha till. Min mage kommer förmodligen att lida av vinägern men fettet bränns. Eftersom min smärta är borta nu, kan jag ta tag i träningen igen och smal ska jag bli! Som jag längtar!
Jag vet inte om jag har berättat för er men jag älskar att vara smal. Jag blir nästan en annan människa. Att det har tagit sån tid att börja träna och banta. Bättre sen än aldrig eller vad man nu säger!
Promenad avklarad. Det gick bra till en början och sen fick jag skavsår, som alltid när jag använder nya skor, som för övrigt var apsköna! Jag känner mig lite hungry och jag funderar på kyckling med pesto, feta och fraiche. Så jävla gott. Lite broccoli på det också.
Dagen fortsätter på och jag vet inte hur kvällen ser ut. Så skönt att gå upp tidigt, mycket ångest forsvinner när man hinner med saker under dagen.
Nu blir det dusch och sen mat. I'm back on track, mina vänner. No more pain.
Nu är jag hemma och väntar på Malin, vi ska ta en lång promenad. Miroi var kul och jag förundras fortfarande äver hur blyg jag kan bli i närheten av nya människor. Det är rätt påfrestande men jag fixar det varje gång, det är bara att börja prata.
Idag är det fredag men det känns inte som det, inte riktigt iaf.. och nu blev jag sugen på vin. Det är nog dags att lägga in sig.
Kalle åker på kryssning imorgon och det ska bli riktigt jävla skönt att vara själv. Jag håller på att bli galen. Jag är inte gjord för att bo ihop med någon. När jag får lägenhet, kommer jag att stänga in mig i en vecka och gråta av lycka.
God morgon! Jag sitter på miroi och har gjort någon slags registrering. Vi ska ha samling nu. Jag undrar när vi slutar. Det känns inte som att det är fredag idag.
Livet känns bättre! Jag var ute på promenad, jag hängde med Linn och pratade med min syster i telefon. Vi ska ses i veckan (jag och syster). Det var grymt längesen nu.
Imorgon är det Mirroi som gäller och det ska bli kul. Jag tror att jag kommer att trivas där och få den hjälp jag behöver. Idag hade jag en liten sak att göra inför imorgon och jag tänkte skjuta upp den för att jag var på kass humör, men jag gjorde inte det. Det låter inte så big deal, men det kändes som en liten seger. Jag gillar när mitt fokus hänger kvar trots pissdagar.
Helgen ska bli lugn. Slut på fest och dåliga vanor.
Idag tog jag en promenad. Jag gick tillbaka några år och såg mitt liv rulla på. Jag gick förbi min gamla skola och kände hur det drog i bröstet, jag såg skåp och den gamla kafeterian. Det luktade alltid kaffe och musik där. Jag såg mig själv sitta på gräsmattan med Fia och spana in folk, jag såg killarna som tog ut soffor och stolar fast de inte fick.
Jag gick förbi Gallerian och mindes en mulen tisdag då ett stycke papper avslöjade att jag inte hade en pappa. Jag fortsatte mot parken och mindes några fyllor. I parken gick jag förbi stället då jag såg M med sina vänner. Jag var blond, smal och hade ett gult randigt linne. Han log sitt bästa leende och jag försökte kasta fram min bästa flört.
Jag såg stället där gamla Willys låg och där min pappa alltid köpte Eldorado nudlar. Jag minns att jag åt dem med falukorv och Aromat. Dem med fläsksmak var mina favoriter. Förbi Willys fortsatte min väg mot Fias gamla hem och kvällen då jag tog studenten. Alldeles nära ligger Monicas gamla lägenhet och våra tisdagar.
Jag gick mot Aga och mindes UB tiden. Vichy flaskorna fyllda med hembränt och tågrälsen, mina vita ballerinaskor och rädslan som släppte. Vid Aga blev man inte påkommen.
Vägen svänger mot Björksätra och jag följde den. En bit bara och sen vände jag.
Det livet ska jag promenera igenom en annan kväll.
Klockan är fyra och det är dags att gå hem. Ännu en festkväll. Rolig men velig. Jag är inte beredd på att släppa. Jag vill ha kakan och äta den med. Fan! Det vore bra att komma hem, välbehövligt om inte annat. Mina läppar gör ont och jag försökte att visa att allt som glimmar inte är guld. Jag blev ledsen och arg och mest av allt ville jag ha sönder något. Jag bet ihop. När växte jag upp? När började jag tänka på konsekvenser? I wish I had wings to be able to fly across my clouds. Livet är en produkt av våra val och upplevelser. Vi tillverkar ödet, vi skriver i stjärnorna.
Tvätten är nästan klar och ikväll blir det häng. Oklart vart och vilka som är inblandade. PMS är ju här, som jag skrev tidigare. Oh happy day! Jag har ätit hela dagen för fet vill jag ju bli och jag messar med D för att jag vill ha bråk. Vem vill inte leva mitt liv? Hallå!
Anyways.. Snart kommer mina girls hit och ska fira Monica och det känns ju fantastiskt!! Jag längtar tonvis. Jag vet inte varför jag ens satte mig och börja skriva på det här inlägget. Det var ju ordbajsa big time.
Note to yourself: Sparka inte på den som kan slåss. Annars händer det inte så mycket. Tvätten håller på, min kära vän PMS här. Har nyss tryckt i mig mat men det känns som att det var dagar sen. Livet är som det ska. No more, no less.
Idag är det onsdag, möte och tvätt. Sommaren vekar ha hittat tillbaka och vissa personer också. Igår firade vi Monica som ni kanske förstod av mitt enda inlägg. Det var en bra dag. Vi hann förbi Lillen en sväng också och firade sista halvtimmen av hennes dag. Vi gör så, hon och jag, firar''sista''.. Sista kvällen som vanliga människor, sista kvällen som rökare (med en cigg) osv.
Jag borde hoppa in i duschen egentligen men jag inte fått hela min dos av morning time. Det är mycket som snurrar i huvudet för tillfället, jag ska ta mig tid att skriva om det, kanske lite senare idag.
Grattis Monica! Idag fyller min vän år och vi har varit och ätit i Gävle. God mat med trevligt sällskap. Skönt med såna kvällar. Hoppas att hon har haft det lika mysigt som jag. Kvällen fortsätter oplanerad. Hörs sen!
Dagen har rullat på. Fika och häng på stan med Malin, nu är det matlagning och sen film hos Kött. En bra start på veckan. Imorgon har inget att göra, förutom att hämta ut mina betyg och det är bra, för ibland behöver jag att göra av med en dag på ingenting.
Jag önskar att jag kunde skriva ett lite roligare inlägg, men jag är så jävla hungrig att jag nästan vill bita i någon.
Vi hörs på mobilen!
Just det! Det blir kassler i ugn med broccoli i grädde, fraiche och feta till middag. Hoppas att det smakar, jag är lite skeptisk. Kassler och jag har varit lite off ett tag nu.
Jag vill leva mitt liv i Stockholm. Inte i Sandviken, Göteborg, Uppsala eller Gävle. Det är i Stockholm jag vill vara. Staden som är min största kärlek, där jag kan andas och känner igen mig själv.
Människor förstår nog inte mina band till döda saker. Till byggnader, kläder eller en parfymflaska. Idag orkar jag inte förklara mig. Ni behöver inte förstå, jag gör det och det räcker. Sluta ifrågasätt och kräva en såkallad vettig förklaring. Vi är inte samma människa och vi har inte samma mål, känsla eller liv.
Mina mål är inte att vara lycklig med en man och föda hans barn. Mina mål är att jag ska komma överens med mig själv och skapa mig det liv jag längtar efter.
Ursäkta så hemskt mycket att jag inte följer reglerna, det har jag aldrig varit bra på. Jag anser inte att min rädsla för män och förhållanden påverkar mig negativt, snarare tvärtom. Hör och häpna! Jag tycker att det är helt ok att prioritera sig själv och sen agera eftersom.
En vän frågade mig: Tror du inte att du kan ha allt? (förhållande, jobb, vänner) och få det att funka?
Det är klart att jag tror det, men säg mig varför måste alltid en man ingå i allt? Kommer jag att bli korsfäst om mitt allt kommer att bestå av familj, vänner och jobb? Jo, antagligen.
Människor omkring kommer att tycka synd om mig, för att är ''ensam'' och jag kommer att tycka synd om dem, för att de inte är mera än regelslavar. Ett liv jag inte skulle banga på.
Nu är det slut på förklaringar och försök att få andra att förstå. Jag skiter i era försök och era frågor. Det är inte ett dugg synd om mig. Barnen i Afrika däremot, de är det synd om.
Jag har varit vaken i ungefär sex timmar och klockan är bara 11:00. Följande har jag hunnit med: dusch, frukost, möte och hälsa på mina små solar på förra praktiken. Det var som en dos lycka att få vara bland dem igen. De har blivit så stora, det märktes bäst på småttingarna. Sötnosar! Personalen var också glada att se mig.
Nu sitter jag här och tråkar, ska väl googla fram något recept på vitkål, är sugen på det idag.
Det finns saker jag skulle vilja skriva om, men det går inte. Jag kan helt inte få fram vissa tankar i ord, jag behöver tid att gå igenom dem och sen titta tillbaka och kasta allt på ett papper. Det är jag bäst på, att skriva hur det har varit och inte hur det är.
En annan anledning är att jag behöver mitt fokus nu, jag har inte tid att trassla in mig i tankar som inte har med jobb eller utbildning att göra. Så det är så.
God morgon! Jag ligger och latar mig i sängen, har varit vaken sen halv sex nån gång. Igår somnade jag vid halv sju. Skapligt va? Idag är det Mirroi som gäller. Skönt med rutiner igen fast just nu känner jag mig inte så taggad. Mest för att det kommer att vara sitta mycket vid datorn och glo. Det hade varit roligare med något mer aktivt men man får ta det man får. Hoppas att ni får en bra dag! Vi hörs nog sen. Jag har lite av en torka när det kommer till vettigare inlägg eller bara för mycket att tänka på.
En bild som inte har med kvällen att göra. Igår var nice. Jag kom hem nio imorse efter att ha sutit på en kall asfaltbit och försökt övertala någon att jag är crazy. Det gick sådär. Nu ligger jag i sängen och snorar och det brinner i öronen. Konstig känsla. Det är bara lördag idag. One more to go. Jag önskar att jag kunde berätta hur allt låg till, men det finns varken lust eller ord just nu. Ha en skön lördag!
Det gör ont! Inte i själen utan i magen. Jag har magkramp och jag skulle vilja gå och hänga helst för fem minuter sen. Är det min otur idag? Ännu mera smärta? Jag hämtade en del av mina skor hos Fia men inte dem jag var ute efter för dem var ju inte där. Hoppas att dem hittas för annars blir jag inte så glad. Jag funderar på att trotsa smärtan och gå på festen iaf. Det finns inte så mkt att förlora. Nu ska jag få i mig lite käk och hoppas på det inte blir värre. See ya!
God morgon! Jag sov hos Linn inatt och det var mys. Det var lite svårt att somna pga smärtan men det gick till slut. Vi kollade på två skräckisar också som inte var så läskiga. Nu ligger jag här med lite ångest för att jag gick upp så sent men det är ändå rätt lugnt, med tanke på att jag ska gå upp tidigt hela nästa veckan. Skönt! Idag vet jag inte vad som händer. Jag är bjuden på fest hos en av mina killar och den funderar jag på att gå på. Hoppas att ni får en bra fredag!
Still hos Linn. Vaknade precis efter en powernap. Det är inte lätt när man är gammal och tro att man festa som back in the days. Helgen är oplanerad. Nästa vecka börjar jag på Miroi. Allt börjar kännas bättre eftersom smärtan börjar minska. Superduper!
Party igår. Film med Linn idag. Kvällen var bra, jag drack öl på puben och var en sväng på eightball. Jag är lite slö för att skriva ett längre inlägg. Vi kanske hörs sen!
Och jag kommer alltid att älska dig, fast du skriker och tar på dig skulden. För du är min syster och min mamma.
Jag har egentligen inte lust att skriva idag, men har man en blogg ska man underhålla den.
Idag tvättar jag, har pratat/bråkat med Alma och gjort en rumänsk rätt som farmor brukar laga. Supergott! Jag saknar Rumänien idag och är allmänt depp. Livet känns ofantligt svårt och framtiden ser mörk ut. Såna dagar vill jag helst skippa, men det går ju inte. Det kan vara så att jag är trött på att ha ont och det drar ner mig mycket.
Jag ska börja på Miroi nästa vecka och det ska bli kul att ha något att göra igen. Det är inget jobb utan mer som ett ställe där man får hjälp med studier, jobb osv. Spännande, spännande!
Jag är kass på att hantera fysisk smärta. Jag orkar inte längre, nu har jag haft konstant ont i en och en halv vecka. Det suger och jag vill bara gräva ner mig. Mitt liv tar en paus när jag har ont, det känns som att jag går i en dimma. Jag är fan inte ens ärligt glad för att det är sommar.
Jag försöker skriva ett inlägg om funktionshindrad kärlek och det går inte bra. Idag har jag inte tillräckligt med ord för att kunna skapa något som är jag.
Funktionshindrad kärlek är kärlek man känner, men inte kan uttrycka.
Vissa kan inte uttrycka det i ord, andra i gester. Den finns men syns inte.
Jag kan inte uttrycka hur jag känner i ord. För att det ska hända, behöver jag bli provocerad till det. Det är därför låtar om destruktiva relationer (Love the way you lie) tilltalar mig.
Mitt ''funktionshinder'' kan orsakas av rädsla. Rädslan för att han inte ska känna på samma sätt. Hänger ni med? Det är sådan kärlek jag skriver om, inte kärlek till vänner och familj.
Om jag en dag träffar den mannen som ska få mig att känna att min verklighet inte är äkta utan honom, ska jag skriva en bok om det. Inte en Love the way you lie, utan snarare Love you till I die.
Idag klev jag upp tidigt som ni kanske märker. Det var delvis smärtans förtjänst men det känns bra ändå, så nu är nyfrukostad och ska kolla på mina serier. Supernatural och Grey's följer jag för tillfälle. Sjukt bra!
Igår var myspys dag med Malin. Hon är rena terapin för mig, jag spyr ut alla mina tankar på henne och hon sitter, lyssnar och ler. En fin människa.
Folköl och tjejsnack en sommarkväll. Slå det! Frågorna finns kvar och svaret är detsamma. Det är jag vet är att jag saknar. Inte på ett oroväckande sätt utan bara saknar människan, samtalen och skrattet. Jag saknar min vän.
Låt oss prata lite om beroenden. Om kickar och ångest.
Jag sitter här i soffan och lyssnar på deppiga låtar och känner mig svartsjuk. Jag har bestämt mig för att vara kär i någon och om jag ska vara helt ärlig, är jag inte det. Varför envisas jag med att bete mig som att jag är det? För att jag gillar att lida, blir förbannad, blir glad.. Ni vet, gå igenom hela cirkusen.
Missförstå mig rätt, jag gillar honom väldigt mycket, men om jag skulle reagera enligt hur jag känner för honom, skulle det inte bli så mycket till reaktion. Hur kul är det? Börjar ni förstå mitt tankemönster? Mitt behov?
Det är ett ganska sjukt behov som tar tid och fokus från mig och jag behöver dem båda till annat.
Det är ett rörigt inlägg men jag det skrevs mest för min skull. Jag gillar att gå tillbaka och ta hjälp av mina egna tankar när jag har fastnat.
Nu ska jag gå och äta för att jag känner mig hopplös. Blodsockerfall, I have missed you!
Jag har faktiskt ingen bra bild att lägga upp. Måste köpa kamera!!
Nu syns det jag skriver och då kan jag skriva mer i väntan på maten. Jag har gjort kyckling med körsbärstomater, feta, bacon och grädde och nu är hela skiten i ugnen.
Idag vaknade jag 12:00 och jag måste vända tillbaka för att jag vill inte sova halva dagarna igen.
Jag hade mobilbloggat lite i helgen men det syns inte nu. Vad kan jag skriva om den? Ja ni, den var slitsam men ändå rolig. Jag var duktig på att inte trassla till det.. för mycket. Strul blev det för att det är mig vi pratar om och jag är en strulpundare, en äcklig sådan som sitter där med sprutan i armen. Om ni fattar vad jag menar.
Igår hade jag en bra bakissöndag med Kött på pubens uteservering.
Idag ska spenderas ute på en filt med en bok och kanske Linn, om jag lyckas få ut henne.
Nu ska det kokas broccoli. Inga nå jävla kolhydrater!!
Jag är bakis. Kvällen var bra med skratt, pojkar och massa drinkar. Jag körde en hel en och var på efterfest där jag kände återigen hur orättvist livet är, if you know what I mean. Nej, det gör ni inte men det får ni klura på.
Idag vet jag inte vad som händer. Jag kommer antagligen att ligga i sängen hela dagen och slöa, jag har inte större lust att sätta mig ute.
Det kommer nog inte så många fler inlägg idag då jag har bomull i huvudet.
Kvällen är planerad! Jag ska träffa två av mina killar. Det ska bli kul för att jag har saknat dem. Nu sitter jag hemma och dricker öl, det är nog en suparhelg jag har, but it's ok!
Jag saknar mina tjejer, jag saknar oss tillsammans, men snart ses vi och det kommer att bli grymt.
Man kanske borde ta sig en dusch innan man går iväg.
Det är bara 3,5or jag dricker men dem känns. Snacka om hög tolerans.
Jag lämnar er nu innan jag skriver något olämpligt. Håll tummarna för att jag ska bete mig ikväll!
Igår var jag ute som ni kanske förstod av mina fylleinlägg. Jävligt noga skrivet av mig, trots att jag var skitpackad! Gillar man inte att stava fel, ser man till att inte göra det.
However, var kvällen bra och den slutade på Donken och där slukade jag en Dubbel QP Cheese plusmeny. Så jävla gott! Jag måste berätta att det inte finns mycket jag tycker att det är gott när det kommer till kolhydratsrik mat, men Donken var värt.
Jag hann även med några fyllesamtal till min föredetta mannen i mitt liv, mest för att jag ska få bort en annan ur tankarna. Det funkade rätt bra. Vi får göra om Dextoxveckan när jag har blivit frisk.
Idag vet jag inte vad som händer. Sätta i solen och läsa en bok kanske. Vi får se. Det viktigaste nu är frukoooost! Hej ägg och bacon! Jag har saknat er!
Ikväll har jag älskat och saknar dem alla. Det är ok. Ingenting gick över förväntan. Jag åt för lite och jag drack för mycket. Jag trampade på kålis regeln. Återigen är det lugnt. Med varje år som går kommer jag längre bort. Jag kommer att sluta sakna er. Det är inte skrämmande längre, det är bara så det är. Ikväll är ni för små för att ni ska kunna betyda något. Vi hörs imorgon! Godnatt!
Vi var förbi eightball. För ett tag sen. Tillbaka på puben nu. Jag dricker en drink som smakar choklad och längtar efter donken och honom. Jobbigt att ha kemiska känslor, som Mickis uttrycker det. Hörs imorgon!
Hänger med tjockis Billy. Maten är på g. Det ska bli kycklingklubbor med sallad och kall sås. Idag är jag sugen på öl! Vi får se om jag kan lura Linn att dricka lite med mig. Hörs sen!
Pratade med Mickis nyss. Vi diskuterade hang ups. Jag gilla att hänga upp mig på folk för jag gillar att få känna svartsjuka, lycka, misär, besvikelse osv. Frågan är: Känner jag eller fejkar jag? Just i ögonblicket känns allt akta, men efter ett tag ser dem väldigt gråa ut. Svårt att avgöra vad fan jag håller på med.
Kan jag vara den ''perfekta'' psykopaten utan att veta om det?
En kort inlägg om en liten fundering. Jag drar till Linn nu. Hörs på mobilen.
Kvällen/natten igår var kul som bara den. Jag hängde med Monks och sket i detoxveckan, jag drack, rökte och ältade män. Det var roligt att umgås, det var ett tag sen.
Idag åt vi lunch tillsammans, tittade lite på tv och läste skvaller. Det är bra med Monica, hon har alltid skvallertidningar hemma! Vi pratade om söta/fula kändisbarn och vi har inte samma smak, hon och jag.
Snart ska jag hem till Linn och hänga. Det ska bli kul. Frågan är: öl ikväll?
Jag hade faktiskt tänkt att skriva ett inlägg om min förhållanderädsla, att känna sig begränsad och om att välja sig själv och inte en man. Ett inlägg om hur det bemöts av andra som inte är av samma åsikt.
Tyvärr är jag för trött och smått ofokuserad för att jag ska kunna skriva något sammanhängande, men det kommer inom en snar framtid.
Vi hörs!
Jag önskar att jag satt på ett tåg mot ingenstans.
Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser ja klart
Du var gammal
Jag var äldre
Och nu sågs vi igen
Gått så lång tid så länge sen
Decennier tillbaks
Men jag minns det såväl
Varför kärleken brunnit
Utav olika skäl
Varför jag aldrig släppt det och aldrig gett upp
Trotts min väg vart lång kantats med gupp
Jag stått utan för din port så många gånger
Så många brev många sånger
Minns varje ord varje rad jag skrivit
En längtan så stor
Minns varje dag jag lidit
Har gått genom livet med en övertygelse
Att jag satt något spår
Som har haft betydelse
Aldrig besvarad aldrig tillmötes
En kärlek så varm utan den vilket öde
Från vinter till vår
Sen sommar till höst
Trots att tiden vart svår så gav kärleken tröst
Hjärtan som slår
Vi står där vi stod
Minns det som igår
Första gången du log
Som om jag snubblade pladask
På marken och bara dog
Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändratas men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser jag klart
Jag var ung du var yngre
När vi sågs första gången
Rusade förbi mig snabbt på perrongen
Blev hjälplöst förälskat
Obeskrivligt tagen
Som om jag låg ner på marken och blev slagen
Betraktade ditt hår
När det fångades av vinden
Som att svimma på en bergstopp utav svindeln
Sen den stunden satt jag fast i ett nät förtrollad bunden
Tappa hjärtat i knät
Kunde inte tänka logiskt eller sunt
Och för varje sekund som du inte fanns där blev det tung
Började sakta uppvakta på avstånd i brev
Men det spelade ingen roll vad jag skrev
Du hade inte fastnat än inte fattat än
Vilken kärlek som fanns att bara hämta hem
Men efter ett tag
Det började korresponderas
Mina förhoppningar dom väcktes
För att sen raseras
Du flyttade utomlands någon annanstans
Gav bort din hand till en annan man
Och breven som skrevs dom kom aldrig fram
Men mitt hjärta det brann och min åtrå var sann
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år
Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser jag klart
Nu står du där på gatan
Sargad av tiden
Huden är grå
Din hållning förvriden
Vill säga nånting men jag kan inte tänka klart
Känslor bubblar upp utan att tänka tillbaks
Trevar mig fram för att etablera kontakt
Tar tag i din hand
Vi brister ut i ett skratt
Det var så länge sen
Men det finns där än
För passionen vi kände kommer alltid igen
Har ett hjärta utan rynkor
Det består intakt
Och drömmar i mitt liv har jag aldrig förlagt
Aldrig nått fram så jag älskat på avstånd
Nu är det mitt tåg och dags för avgång
Stiga på aldrig tveka en minut
För att allt som flyger upp måste landa till slut
Kan inte titta tillbaks trots min vilja är stark
Vi vandrar iväg utan vidröra mark
Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändrats
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser jag klart
Mina minnen höll mig uppe varje dag
Du är som att andas för
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år
Mitt huvud är en enda röra. Jag lyssnar på musik, skriver med Denisa och kan inte komma fram till något vettigt. Mental kaos kan man beskriva mitt tillstånd som.
Beyonce skriker: You had me at hello! Jag känner att jag håller med. Det roliga är att jag inte vem eller vad hade mig at hello. Åh!! Jag gillar inte när allt är såhär. Tre olika språk passerar min hjärna nu, mycket märklig känsla. Jag minns att när jag var barn ville jag alltid vara ett sånt där tvåspråkigt barn. Jag är det idag och jävligt konstigt kan det kännas.
Vissa dagar blir jag alldeles förvånad över att jag kan prata svenska. Det fanns trots allt en tid då jag inte fattade ett skit av detta vackra språk. Kan ni förstå det?! Not me.
Jag saknar rumänskan och jag märker att jag har tappat en del, jag skulle nog inte kunna producera en bra text på mitt modersmål. Det är inte konstigt, jag har ju inga rumänska vänner att prata med här i Svealand. Det ska tas igen för att mina barn ska lära sig språket. Det tycker jag är viktigt. Att kunna flera språk är en jävla tillgång.
Jag lämnar er med denna röra till inlägg. Vi hoppas på att något vettigt dyker upp så småningom, men med tanke på att det är jag som skriver, don't expect it!
Jag är maten som din bordsgranne har beställt och som du har blivit sugen på. Jag är skivan som du inte borde köpa för att du inte har råd. Jag är affischen du inte borde riva ner för då förstörs hela bilden. Jag är den drinken som kommer att få dig att spy om du tar den. Jag är den fina färgen som ett gift har för att locka dig.
Jag kommer att ge dig ångest. Jag kommer att få dig att gråta. Jag kommer att få dig att tänka om. Men likförbannat kommer du att göra det. Bara för att veta hur det känns, om det var värt risken. Efteråt kommer dem mörka tankarna, ångesten och känslan av att du borde ha låtit bli. Ilskan kommer att göra att antingen göra om det eller låta bli det. Komma tillbaka eller inte. Leva med skuldkänslorna.
Du kommer att hata mig för att du inte lät bli. För att din självkontroll rubbades som aldrig förr. För att du inte var den exemplariska människan du trodde var. För att du gör misstag och skiter i konsekvenserna. För att jag skrattar dig i ansikte och säger: ''Jag visste det.'' För att det var förutbestämt och du hade inget att säga till om. För att ordet nej upphörde att existera i din hjärna när du behövde det som mest.
Och svaret på din fråga är ja, när du väl är där så kommer det att vara värt varenda sekund. Så säg mig.. Vill du?
Här bloggas det igen. Jag är färdig med boken och försöker peppa mig själv till att gå till Ica och handla frukost stuff. Det vore bra om jag kom utanför dörren idag. Inte min favorit sysselsättning nuförtiden. Vad ska jag göra nu då? Börja läsa en till bok? Skriva mer? Facebooka? Allt känns smått tråkigt. Jag ska väl googla på något kul och fastna i några timmar. Åh du liv! JAG VILL BLI FRISK!
Jag har kommit på ett ord jag hade hängt upp mig på för månader sen!! Lynnig var det, inte labil utan lynnig! Nu är jag lycklig! The brain works in mysterious ways, my friends.
Jag kanske pallar ta mig till Ica pga min nyfunna lycka. Maybe, maybe.
Lunchen är avklarad. Kyckling med broccoli, feta, creme fraiche och pesto. Got to love LCHF! Jag skriver med Mickis på Fejjan och diskuterar mitt föregånde inlägg, som jag är mycket nöjd med. Michaela är alltid ärlig och ibland känner jag ett behov av att hon ska ''granska'' mina texter. Lite konstigt är det med tanke på att jag vanligtvis inte gillar att folk läser det jag skriver. Nu undrar ni varför jag har en blogg, eller hur? Det är för att jag vill lära mig att det är ok att folk läser mina texter, jag vill ju bli författare och lite svårt blir det att ge ut böcker till bara mina vänner.
Apropå böcker, ska jag fortsätta läsa den jag började igår. Den om otrohetsaffären. Älskarinnan har hånglat med den gifta mannens son. Den blir bara roligare och roligare.
Just det! Jag funderar på att länka min blogg på Fejjan som back in the days. Vad tycker ni?
Jag saknar dig. Du är en del utav det hela. Det har du alltid varit. Du må tycka att det är fult att du inte uppskattas för den du är utan för att du befinner dig på rätt ställe. Å andra sidan, skulle du aldrig förstå.
Tycker du möjligtvis att jag förringar dig och din förmåga att se in på djupet? Det gör jag nog. Klandrar du mig för det? Du borde nog inte göra det med tanke på att du själv vill bli uppfattad som någon du inte riktigt är. Eller har jag fel igen? Jag ber om ursäkt i så fall. Nu när vi kom in på ursäkter, undrar jag varför du aldrig kan yttra ordet ''förlåt''?
Är det för att du väljer att vara stolt istället för att respektera andra? Jag misstänker att du får dåligt samvete men det väger inte lika mycket som stoltheten.
Det har nog aldrig varit bara du. Jag har också lurat mig själv, förstår du. Det har varit hela upplevelsen, som att gå på cirkus. Man vill se hela showen och inte bara aporna som balanserar på en boll med varsin pinne på nosen. Man vill ha allt. Musiken, tjejen som rider stående på hästen, jonglörerna.. allt, allt. Det ska kännas färdigt när man lämnar sin plats. Det ska vara blandade känslor och man ska sakna det så fort man kommer bort från det.
Förstår du vad jag menar eller kommer du att ge mig en undrande blick?
''Vad tänker du på?''
''Inget. Vadå?''
''Du ser alltid ut som you have something on your mind.''
Du har nog rätt. There's always something on my mind. Vad roligt att tom du kan ha glimtar av insikt. Du behöver det, du bara vägrar veta det än.
Kom aldrig bort. Jag kan behöva cirkusupplevelsen några gånger till. Än har jag inte tröttnat. Jag hoppas nog på att du har ett ess i ärmen. The grand finale. Publiken håller andan och man känner deras puls. Det låter nästan som en mycket tyst bas. Ljudet hörs knappt med slagen känns.
Du överraskar en sista gång och alla går hem med ''det där trodde jag aldrig skulle hända'' på läpparna och många år senare minns dem, skakar på huvudet och ler.
En text om minnen som inte har en passande rubrik.
God morgon!
Idag saknar jag Stockholm. Mer än vanligt. Det började igår kväll när jag pratade med Lisa och mindes gamla tider. Det är hemskt sällan jag tänker på min tid där, det är väldigt krävande och jag skulle gå runt och vara ledsen hela dagen. Har jag berättat att tom cigg smakar bättre där? Konstigt nog så smakar mina cigg olika från ställe till ställe. Dem kan smaka Haninge, Rumänien, uteservering. Vrickat, jag vet.
Något mer jag längtar efter är att gå ut och springa, vilket ska göras så fort jag blir frisk. Dagen är fortfarande oplanerad och det finns inga ägg. Kul för mig! Jag har väldigt ont för tillfälle så jag har ingen lust att ta mig till Ica heller. Tufft liv!
Nu ska jag lägga mig och titta på en film eller tänka på en kväll (av många) då jag var packad i Stockholm och skrattade högt på väg till Statoil för att köpa fyllekäk. Eller på en förmiddag hos Lisa med brunch. Kanske på en lunch på Station en solig dag med Natte. Jag hinner nog med att minnas en stund på balkongen i Handen med Mickis.
Eller alla gånger jag kom hem från jobbet och la mig i sängen och slötittade på tv. Kanske den söndagen i stan med Monica, Natte och några öl.
Nej ni, nu börjar det kännas tungt. Jag går och steker lite bacon och gör några ostrullar istället.
Pratar i telefon med Big Tool Mickan. Det blev en kort prommis med Malin och grisen (hunden Dexter). Det var skönt att komma ut med tanke på att jag har sutit inne i flera dagar nu.
Imorgon är oplanerad, ska nog träffa Monica en sväng.
Idag har jag även börjat läsa en ny bok, dock inte någon utav dem jag hade tänkt läsa. Den här handlar om en otrohetsaffär där han lämnar sin fru och flyttar hem till en älskarinna som har upptäckt att hon inte vill ha honom längre. Det väcks lite blandade känslor hos mig.
Jag känner fan ingen som får ångest så lätt som jag. Nu ligger jag i soffan och har ångest och är rädd för min magkänsla (den har sällan fel). Vore det så att min ångest är befogad, är det inte hela världen. Jag hatar att oroa mig för skitsaker men jag har svårt att låta bli. Åhh Ana, lägg av nu! Som vanligt har det med en man att göra. Alltid dessa män. När ska det sluta handla om dem? Jag avsäger mig män. Det är över nu!!
Jag har inget liv, det är därför jag bloggar så mycket. Jag sitter inne och känner mig obekväm och sjuk. Så är det! Idag pratade jag i telefon med Alex om en gammal vän som det inte har gått bra för. Läskigt när allt skit kommer så nära. Jag tänker inte skriva något mer om det för att det känns fel.
Det vore bra om jag tog mig till puben för att hämta mina löparskor, men jag vet inte om jag orkar. Så kul att dem ligger där, det är nästan så man tror att jag brukar springa dit och dricka öl efter en runda. Det är inte så! Å andra sidan, vem skulle bli förvånad om jag gjorde så? Ibland känns det att jag inte har några överraskningar kvar för denna värld. Vad kan man säga? Jag är snabb när det kommer till bus.
Jag skulle vilja producera ett vettigt inlägg om vettiga saker. Det går sådär med det. En promenad kanske skulle hjälpa. Om jag orkar. Ni får nöja er med tråkiga inlägg. Så blir det. Hejdå!
Dags för lunch! Lax med broccoli. Igen! Fastnar man så gör man det. Har man junkie beteende så har man. Detoxveckan! Haha! Jag har blivit kär i minst tre män sen i måndags. Trots eller vad säger ni?
Jag sover inte. Jag drack kaffe tidigare ikväll, eller snarare sagt hinkat som en alkis hinkar Prips Blå. Jag minns inte sist jag var vaken så här sent utan alkohol i kroppen. Imorgon har jag möte och tvätt. Kul för mig. Jag längtar.
“Men vad och vem är jag? Mitt svar: jag är totalsumman av allt som hänt förut, av allt jag har sett göras, allt som gjorts mig. Jag är alla och allt vars existens påverkades av min. Jag är det som kommer hända sen jag är borta som inte skulle ha hänt om jag inte hade varit här. Och jag är heller inte unik i detta hänseende; varje “jag”, var och en av oss nu-mer-än-sexhundra- miljoner, innehåller en liknande mångfald. Jag upprepar för sista gången: för att förstå mig måste ni svälja en värld.”
Salman Rushdie - Midnattsbarnen
En bok jag måste läsa. Såg detta på Fejjan. Och man tror att kultur inte får plats där. Du upphör aldrig att förvåna, Fejjan.
Läste nyss Mickis blogg och såg en bild på henne med en cigg i handen. Let's face it, jag är röksugen!! Vilket bra namn vi valde åt veckan: DETOX.. den känns, mina vänner!
Monica var förbi tidigare och jag följde med henne ut när hon rökte. Gud vad gott det luktade! Smart som jag är, sitter jag och dricker kaffe nu och värre blir mitt sug.
Jag ska väl ta och läsa eller lyssna på musik, eller tråka ut er med långa filosofiska inlägg om ingenting.
Tänk om jag blir författare! Då måste jag börja röka och dricka rött i stort sett varje dag, annars kommer ingen att ta mig på allvar. Smal ska jag också bli och anta en plågad look, som en ständig existensiell kris, så ska jag se ut.
Jag gör en deal med mig själv och med er via bloggen. Lyckas jag komma in på utbildningen får jag börja röka igen.
Hejdå cigg! Vi ses om 2-3 år!
Ser ni hur vi kompletterar varann? De tre musketörerna!
(den tredje är vinflaskan, för er som inte är med)
Jag har lust att skriva. Om allt och inget. Just nu har jag ont och lagar mat. Vi ska äta lax och broccoli (Kalle ska ha spenat till), intressant va?
Jag tänker mycket på framtiden och det känns inte så jävla skrämmande längre, en aningen ledset men det har mest att göra med människor som kommer att försvinna, är jag rädd för. Typiskt mig att oroa mig för saker jag antar kommer att hända.
Livet handlar om val och det finns människor som jag vill ska välja att jag alltid finns med i något hörn. Tyvärr är inte de valen mina att göra.
Jag satt och kollade utbildningar idag och Sveriges bästa journalist och författarutbildning ligger i Göteborg. Det tycker jag är tråkigt då jag aldrig har känt någon nyfikenhet för denna stad. I mina ögon är Göteborg lätt att glömma. Det råkar vara så att jag blev väldigt sugen på författarutbildningen. Varför inte? Jag kan inte få mer än ett nej på ansökan och det är ett tag dit då jag måste läsa upp de där jävla gymnasiebetygen.
Jag ska läsa lite mera om båda utbildningarna och känna efter. Det ska bli skönt att börja med vanliga kurser för då tror jag att jag kommer att kunna fatta ett beslut fortare och lättare, när man är ''mitt i plugget.''
Detoxveckan upplever lätta störningar i form av en mycket rolig, intelligent och saknad man. Fördelen är att han inte kommer närmare än Facebook chatten och som närmast ett samtal.
Nackdelen är att risken finns att denna störning blir bara längre och längre.
Jag har nyss läst en bok om att välja. Om att älska två personer. Vilken ångest! Det skär i min själ, jag är nära till tårar.
I boken valde hon sin man, sin trygga, trevliga man framför sin passionerade, rastlösa ex. Hur skulle jag göra? Anledningen till att jag reagerar som jag gör är att jag tror att jag kommer att hamna där en dag.
Idag skulle jag välja fel, det gör jag alltid när det kommer till män. Jag hatar, förtränger, älskar, saknar och målar overkliga bilder av dem alla.
En sjuk längtan efter kaos i själen bor i mig. Den har alltid funnits där. Det ska kännas att man lever och gör man inte det när man blöder?
Det känns som att jag ligger i dvala och väntar på att någon lika sjuk som jag ska väcka mig.
Tänk om jag jagar något som inte finns?
Detoxvecka var det. Inga cigg, män eller carbs. Vad ska man säga? Den går bra. Alla män verkar vara en enda röra i mitt huvud nu och jag orkar inte ta tag i den, kanske för att det skulle vara jobbigt, kanske för att den är oväsentlig.
Klockan är inte ens 21:00 och jag är så jävla trött. Kalle och jag var och handlade och utelämnade det viktigaste: ÄGG och BACON! Det var med flit så att jag har en anledning att gå utanför lägenheten imorgon, så illa är det! Jag känner mig inte så pigg i själen och kroppen är sliten och sjuk.
Nu blir det lite läsning eller bara ännu mera Facebook nördande. Lite kesella på det så blir världen bättre.
Kyckling med spenat, crème fraîche och pesto. Jag har saknat dig min älskade LCHF! Det är så mat ska smaka. Jag hade tvätt idag tydligen, Monica ringde och berättade. Jag som trodde att det var imorgon. Störning i min tvättuniversum. Det är inte bra! Annars har jag ont och känner mig rätt så sjuk, får se om vi handlar idag eller imorgon. Kram banan.
Idag sov jag länge eller snarare sagt tvingade mig till det. Det var skönt, mindre skönt är att ångesten hänger kvar. Konstigt då samtalet igår var bra, tror jag iaf.
Helgen har jag mobilbloggat om hela tiden så ni har koll på vad som har hänt. Den var annorlunda och full. Jävligt full!
Jag är ganska tom på inlägg, det finns mycket jag vill skriva om men jag kan inte riktigt formulera mig just nu.
Jag saknar människor och det finns saker som pågår som får mig att må dåligt även om jag skrattar och drar dåliga skämt om det.
Idag ska spenderas i sängen, vår detoxvecka börjar. Det kommer att vara kämpigt men det handlar bara om några dagar.
Vi hörs senare om jag lyckas komma på något vettigt att skriva om.
God morgon! End of the weekend today. Det känns som att det har gått en vecka. Det ska bli skönt att komma tillbaka till verkligheten, men tråkigt att jag och Mickis inte ska till samma ställe. Det är mycket man upptäcker på en helg. Där ser man. Fan!